Positiv psykologi


SÅ BÖRJADE DET

Traditionell psykologi har historiskt sett haft ett problemorienterat fokus som har bidragit till ökad förståelse och kunskap kring psykisk ohälsa, diagnoser och behandlingsmetoder. Detta har lett fram till att vi idag vet en hel del om vad som orsakar psykisk ohälsa. Tack vare den gedigna forskning som skett på området har vi idag behandlingar som helt kan bota vissa psykiska sjukdomar. Vi har också flera behandlingsmetoder och läkemedel som lindrar symptomen vid psykisk sjukdom och därigenom gör livet för de som drabbats mer drägligt. Denna inriktning på det som är sjukt , svagt och trasigt har därför varit helt nödvändig inom psykologin. Under senare delen av 1900-talet började flera forskare  dock se att problemorienteringen inom psykologin hade tagit så mycket plats att man glömt att också fokusera på det starka, utvecklingsbara och friska i människor. Förhållandet mellan fokus på psykiskohälsa och lycka var oroväckande skevt. På hundra studier var 99% problemorienterade och endast 1% handlade om lycka och positiv utveckling.  Man såg att det fanns stora problem med detta, bland annat var risken stor att talanger och människor med fantastiska egenskaper aldrig fick de verktyg som krävs för att blomma ut och nå full potential. Man såg också nyttan av ett område inom psykologin som fokuserade på att utveckla människors potential och möjliggöra ökat välmående då detta skulle kunna förebygga psykisk ohälsa. Istället för att bota sjukdom kunde den förebyggas. Ofta nämns Martin Seligman som den positiva psykologins fader då hans engagemang varit betydande för den positiva psykologins födelse.

 

VAD ÄR POSITIV PSYKOLOGI?

Det finns flera definitioner av vad positiv psykologi är. Det viktigaste att förtydliga är att positiv psykologi är en gren inom psykologin. Det är ett område som sedan sin födelse på sent 1990-tal har fått stort genomslag och erkännande. Inom positiv psykologi har fokus skiftats från problem till möjligheter. Detta är en kort sammanfattning av några av de områden som studeras:


  • Styrkor, Hur människor kan använda sina starka sidor för att lösa problem, nå framgång och uppleva mer lycka i sina liv.
  • Lyckonivå, förhållandet mellan miljö och arv.
  • Tacksamhet, effekterna på livslängd, produktivitet och lyckonivån.
  • Relationer, hur vi får bättre fungerande relationer och vilka effekter detta har på vår lycka.
  • Produktivitet, hur produktiviteten kan förbättras på såväl individ- som organisationsnivå.
  • Framgång, förhållandet mellan lycka och framgång.
  • Ledarskap, hur positiv psykologi kan ge ett mer fungerande ledarskap.
  • Mindfulness, hur vi kan minska stress och öka välmåendet.
  • Optimism, Hur vi kan skifta från pessimism till optimism.
  • Flow , dess effekter på välmåendet och hur vi kan uppleva mer flow.
  • Perfektionism, de negativa effekterna och hur vi kan skifta till optimalism
  • Lyckotillvänjning, Varför pengar, prylar och utseende inte ger långvariga lyckoeffekter
  • Mening, Varför mening i livet är viktigt och hur kan vi skapa mer mening
  • Engagemang, hur engagemang är en nyckelfaktor för ett rikt liv
  • Positiva känslor, det optimala förhållandet mellan positiva och negativa känslor
  • Positiva tankar, hur våra tankar kring oss själva och våra möjligheter påverkar vår lyckonivå och har betydelse för hur väl vi lyckas i livet.

 

 

VAD ÄR LYCKA?

Det finns inte ett svar som kan besvara frågan i sin fullhet. Vad som bidrar till lycka är individuellt, frågar du 10 personer kommer du förmodligen få 10 olika svar. Ändå finns det en hel del inom begreppet lycka som de flest tycks hålla med varandra om. Det finns också, som forskningen från positiv psykologi uppmärksammat, en hel del missuppfattningar som vi människor har gemensamt när det kommer till uppfattningar kring vad lycka är och hur vi kan bli lyckligare. Det är just de här missuppfattningarna som bidrar till att många människor ”söker efter lyckan” på helt fel ställen.

 

Frågan om Lycka är inte en ny fluga, tvärt just detta ämne har diskuterats ända sedan det antika Grekland. Stora tänkare som Epikuros, Platon och Sokrates har efterlämnat mycket tänkvärt kring ämnet som är relevant än idag. 

 

Sedan slutet av 1990-talet har forskare kommit ett steg närmre att förstå vilka bakomliggande faktorer som påverkar vår nivå av lycka. Man har genom studier bland annat sett att vi alla föds med en viss nivå av lycka men att denna nivå, hela livet, kan förändras både positivt och negativt beroende på hur vi agerar, tänker och känner. Vissa hävdar att en del människor föds lyckligare och de har inte helt fel. Det mest anmärkningsvärda är dock kanske inte vilken nivå av lycka vi fötts med utan snarare att ca 40-50% av vår lyckonivå är påverkningsbar genom handling och tanke. Det är alltså minst lika sant att lycka är ett val.

 

Eftersom vår lyckonivå till viss del är genetisk finns det ett litet dilemma. Det räcker inte med att en gång jobba för en ökad lyckonivå genom förändrad tanke eller handling. Om vi inte fortsätter att upprätthålla vår nya högre nivå av lycka kommer vi på sikt återgå till vår medfödda nivå av lycka igen. Det samma gäller när vi konsumerar nya prylar. Först uppstår en lyckokick, men efter ett kort tag kommer vi vänja oss och återgå till vår ursprungliga lyckonivå. Att många människor idag blandar ihop lycka med pengar, prylar och skönhet leder till en ständig jakt efter nya lyckokickar i form av konsumtion. Ju mer vi har, ju mer behöver vi för att hela tiden fylla på lyckonivån. På sikt kan detta få förödande konsekvenser, inte bara på individnivå utan också på samhällsnivå. Som ett ytterligare exempel på detta kan nämnas hur BNP har mer än tredubblats i många länder de senaste 50 åren (fram till 2000-talet) men hur lyckonivån i samma länder i princip har stått stilla. Trots att människor blivit allt rikare och fått mer köpkraft så har lyckonivån inte alls utvecklats i samma takt. 

 

Martin Seligman, som tidigare omnämnts som fadern till positiv psykologi, har arbetat fram en modell för lycka som är mycket användbar och enkel att förstå. Den heter PERMA. Kan man jobba på att upprätta en god balans mellan dessa fem områden i livet bidrar det till ett rikare och lyckligare liv.

P ositiva känslor

E ngagemang

R elationer

M ening

A tt uppnå



VARFÖR LYCKA?

Förutom det mest uppenbara, att det känns bra när vi mår bra, så finns det en rad fördelar med ett ökat välmående. Här listas några, men långt ifrån alla, fördelar med att aktivt arbeta för att öka sitt välmående. Samtliga punkter nedan har starka belägg från vetenskapen.

 

  • Ökad livslängd (upp till tio år)
  • Bättre relationer
  • Ökad motståndskraft mot sjukdomar
  • Större chanser till läkning oh återhämtning vid sjukdomar och skador
  • Ökad kreativitet
  • Bättre prestations förmåga
  • Bättre problemlösningsförmåga
  • Bättre sömn
  • Minskad risk för utbrändhet
  • Minskad risk för psykisk ohälsa

 

 

LYCKA SOM FÖREBYGGANDE MOT DEPRESSION

Vi mår allt sämre, speciellt den yngre generationen. Mellan åren 2006 och 2016 har det skett en drastisk ökning av psykisk ohälsa och problem relaterat till detta hos barn och unga. I gruppen barn och unga som är mellan 10-17 år har psykisk ohälsa ökat med hela 100% enligt studier från socialstyrelsen. Detta är något vi behöver ta på största allvar. Konsekvenserna av att barn och unga insjuknar i depressioner så tidigt i livet är stora och mycket negativa. Det finns ingen klarlagd orsak till varför vi mår allt sämre men vad vi vet är att det går att förebygga ohälsa. Om vi tänker på vårt välmående som en termometer där minusgrader representerar mental ohälsa och där plusgrader representerar lycka så kan vi enklare förstå hur. När du befinner dig på minus mår du dåligt, ju mer minus ju sämre mår du. När du befinner dig på plus mår du bra, ju mer plus ju bättre mår du. När du befinner dig på noll är du varken lycklig eller olycklig, du har en avsaknad av sjukdom men du är inte per automatik lycklig för det.  Ju mer vi arbetar för att hamna så högt upp på plussidan som möjligt, ju större motståndskraft har vi mot negativa händelser och motgångar i livet. Avståndet till minus (mental ohälsa) är större för den som befinner sig på 20 jämfört med den som befinner sig på 5. Genom att i unga år få verktyg för att jobba med styrkor, välmående och självkänsla kan vi ge vår unga generation den mest värdefulla gåvan av dem alla nämligen ett gott liv.


Tveka inte att kontakta mig för bokningar eller frågor! E-post: info@mybestself.se,  mobilnummer: 0733-440102